alskaralskarinte

Är bara förnamnet just nu.
Har ont, är opererad.
allt känns så overkligt.
Jag kunde dött.
5 minuter till och  jag hade inte suttit här idag.
Nej, sitter på tåget påväg till mami nu, fick åka från Karolinska idag.
Ska till mamma så hon får ta hand om mig någon vecka nu.
Uppdaterar när jag mår bättre..
Om jag mår bättre.
allt känns bara tomt och förjävligt just nu.
Men ja. Vad ska man säga.
Kan inte göra annat än att Le och säga att allt är bra.
För varför skulle det inte.
Det är inte som att det var planerat.
Men även oplanerade ögonblick kan ge en enormlycko känsla.
Tråkigt att ingen förstår. Tråkigt att det inte finns någon att prata med.
Förutom läkarna, visst dom förstår.
Till en viss nivå, men dom känner inte mig. dom vet inte hur jag fungerar.
Nej. usch. Kommer börja gråta om jag tänker mer på det.
Inge mer bloggande för min del.
Det kommer inte bli bra igen, och jag vill inte ha en blogg där det bara är deprimerande inlägg.
Så bye bye bloggen.
Nästa station säter, Säter.
Lägligt, kanske ska tolka det som ett tecken och hoppa av?