alskaralskarinte

Skål och välkommen, städar, precis ätit och nu blev det en grogg på maten med Hanna!
men nej inte för att bli full utan för att det är himla gott.
så det blir bara en, inte två-tre-fyra-fem.
som det brykar sluta med på Lördagarna!
En grogg, en Hanna, en mätt Therése = en bra kväll.

ja, det är precis så det känns just nu, som en långsamplågsam död.
Jag har haft inflamation i mina visdoms tänder jag vet inte hur många gånger nu.
och i Fredags började det göra ont igen, men det har inte varit så farligt.
Tänkte att det bara var en liten liten infektion.
Men nej, så här ont som jag har nu har jag aldrig haft i hela mitt liv, någongång.
Det här är värre än den värsta halsflussen tillsammans med värsta magsjukan och värsta mensvärken tilsammans.
bara skakar just nu, försöker få tag på mamma. Tror att det kommer bli akuten.
Jag måste få smärtstillande.
jag klarar inte det här.
HELVETEEEEEE vad det gör ont.
nej, ska fortsätta sms bomba mamma.
Innan jag dör.

hahahaha! jag skrattar bara mer och mer åt den här för varje dag som går! xD
hahaha, så jävla rolig. Kenzas skratt. hon ser ut och låter som ja, gudvet vad. xD
hahahah. wuhuhuhu



:D

Vet ni vad jag hittade? Jag visste inte om att min pappas fru hade en blogg.
Men tydligen, och en till sak jag inte vissta var att hon var inredningsarkitekt eller ja, snart, eller kanske är färdig utbildad.
Himla snyggt iaf, var några bilder ganska långt ner på nå hur hon inrett.
Hemma hos henne och pappa är det faktist skit snyggt men trodde inte att hon arbetade som det.
Och att hon hade en inredningsblogg var något jag abslout inte visste. :)
Se, man lär sig något nytt varje dag.

Sedär ja. :)

Love, Therése

Okej, alla anonyma kommeterare, Här får ni något mer att kommentera och klaga över.
Det här är MIN blogg, då får ni mer än gärna kalla mig egoist för det är MIG jag skriver om. MITT liv, MINA känslor MINA problem.
Har ni inget bra att säga utan bara att ni hatar mig varför ens lägga ner energi på att gå in här och läsa det här för då?
förstår verkligen inte, men aja, det är ERAT problem för det är ERAT liv.
Och som jag skrev igår. jag bryr mig inte.
Jag är helt matt, helt känslomässigt apatisk!
jag har slutat bry mig, och ja. Det kanske gör mig till egoist.
Men jag bryr mig om mina vänner, mina nära och kära.
Men jaja, klaga om ni vill, skriv vad ni vill, gör vad ni vill.
Det är eran tid ni slösar, inte min.
MIN MIN MIN, se, där var jag lite egoist igen. :)

Det vi hade var speciellt?
Jag önskar att det inte var såhär.
Har tänkt jätte mkt på det hela dagen.
Jag önskar att allt kunde varit normalt.
Att allt kunde vara som förr.
att vi kunde vara normala. och mer än allt önskar jag att jag kunde lita på dig och bara glömma allt.
Hur osams vi än är så önskar jag ändå att allt var annorlunda.
Jag önskar att det aldrig hänt, igen och igen och igen.
och jag vet att även fast jag saknar dig, oss och det roliga så skulle jag aldrig kunna gå tillbaka.
det känns fel att säga men i det stora hela har jag mått bättre under den här sista tiden.
Känslan att inte behöva undra om det är sant eller inte som han/hon säger.
den känslan är underbar.
att inte behöva analysera allt för att försöka få reda på vad i berättelsen om din helg var sant och vad som var påhittat eller överdrivet.
Jag saknar dock den personen jag trodde att du var när vi lärde känna varandra.
För 3 år sedan.
den personen jag trodde att du var och som jag så gärna ville att du skulle vara också.
Den personen man inte behövde tveka om sanningen, den personen man kunde berätta allt för, den man kunde lita mer på än någon annan, den personen man kunde skratta med, gråta med, slåss med, men ändå alltid veta att det vi har, har ingen annan, det vi har är speciellt, den vänskapen kommer vi aldrig hitta igen.
Den personen saknar jag mer än något annat just nu, men jag vet själv, den personen finns inte kvar i mina ögon, och den vänskapen, den speciella vänskapen är helt förlorad.
Och jag börjar undra om det alltid varit såhär under dom här tre åren, är det bara jag som varit blind?
Är det bara jag som vägrat inse hur det låg till, är det jag som förnekat det själv.
För jag ville så gärna tro dig, jag ville så gärna att det du sa var sant.

Jag har kommit över det där nu, och man kan minnas dom åren på två sätt.
Man kan minnas alla bråk, allt drama, allt skitsnack, alla hugg i ryggen från oss båda, alla rykten.
Men man kan även minnas all glädje, alla skratt, alla samtal, all kärlek, alla upplevelser, allt förtroende som trots allt bråk  fortfarande inte brutits helt från bådas sidor, alla tårar av lycka, alla tårar av sorg vi gemensamt delat.

jag tänker minnas dom här åren med glädje för det har trotts allt varit väldigt roliga och bra år.
men tänker även inte glömma det dåliga, för det var det som gjorde oss till oss.
och inte glöma det dåliga utan komma ihåg varför det bröts, varför den speciella vänskapen inte är kvar.
Och även om det är väldigt mycket drama just nu så känns det som att någon nära har gått bort.
Det är samma sorg på något sätt.
och så är det ju, om någon nära går bort så minns man ju fortfarande allting med personen och man saknar den men sakta men säkert lär man sig att leva utan den och man kommer över det.
man lär sig att acceptera det.
dom senaste veckorna har varit som en sorg period.
Jag har skrattat, gråtit, skrikit, förnekat, försökt att glömma.
men idag tror jag att jag insåg själv, det är över.
Vi är döda.
Men jag kommer aldrig att glömma.

Love, Therése

Sovigt till nu, somnade strax efter fyra.
är fett opepp på allt så nu ska jag röka och sen fortsätta sova.

godnatt.

japp, det är sant. klockan halv sen ringde mitt alarm, jag fick för mig att jag skulle upp och springa innan skolan, jag måste ta tag i mitt liv, jag satsar inte på summer 2010 utan nyår nu.
En snygg partyklänning ska sitta snyggt och under det senaste halvåret har jag låtit min kropp rasera helt, men no more candy, chips, läsk och skräpmat. inte vara full varje helg, max en gång i månaden.
och minst en promenad per dag. okej, den behöver inte vara så här tidigt men tänkte bevisa för mig själv att jag är seriös med detta. mitt mål tänker jag inte skriva här eller berätta för någon.
när jag har nått min målvikt då kan ni få veta det.
men, jag börjar nu, idag den 11 November.
ska ha hunnit halvvägs iaf när det är nyår.
jag har inte tänkt att sluta äta, bara börja träna bra, äta nyttigt och mindre godis och socker.
nej, nu ska jag ut, har laddat upp med bra pepp musik och är taggad!

Uppdaterar under frukosten, om ni är vakna? ;)


Love, Therése.

Deep within your heart, you know it's plain to see
Like Adam was to Eve, you were made for me
They say the poisoned vine breeds a finer wine
Our love is easy



Every time we meet it's like the first we kiss
Never growing tired of this endlessness
It's a simple thing, we don't need a ring
Our love is easy

Jag älskar dig. <3

Jag besöker våra ställen för att minnas
Att flyttfåglarna kommer hem till slut
Och jag ska gå tillbaka hit och vänta gång på gång
Ihop med min sång

and i love it. ;)

Jag har så j*vla ont och mamma kommer aldrig, fuck. Kan någon snälla komma hit och skjuta mig?!