alskaralskarinte

Har hamnat i världens depression känns det som.
Vet inte vad som hände.
Kom på att jag saknar Joonatan Väldigt mkt, och hans kläder och tröja har redan tappat hans doft som jag har kunnat sniffa lite på när saknaden kommer,
Sen sket sig allting för ikväll.
Allt känns åt helvete. Jag vet att jag sagt att detta ska vara en glad blogg men glada tankar bara och glada inlägg. Förlåt, men glad kan jag inte vara hela tiden, Speciellt inte när min pojkvän inte ens är i samma stad utan 30-40 mil bort.
Just nu känner jag mig som den ensamaste människan på jorden.
Vart tog mina vänner och mitt liv vägen?
Vart tog förra sommaren vägen? Förra vintern?
Någon som vet?
Ikväll blir det tydligen att ligga hemma, inte frivilligt dock. Jag vill hemskt gärna ut men jag har ingen att gå ut med, känns kanon.
Frick frick frick,
Nej ska npg ta en grogg här hemma för mig själv.
Får nog börja vänja mig vid att vara ensam och vänja mig vid mina tankar så jag inte blir så jävla deprimerad varje gång jag saknar Joonatan eller varje gång jag upptäcker vilket medningslöst liv jag har.

Love, Therése.

Jag saknar alldeles för många.


mmm whatcha saay.